Sara Beischer: Mamma är bara lite trött
Kategori: Allmänt, bokrecension
Bokens titel: Mamma är bara lite trött
Författare: Sara Beischer
Originalets titel: -
Översättare: -
Förlag & år: Lind & Co 2016
Antal sidor: 258
Finns hos: Bokus, Adlibris, Akademibokhandeln, Dito, CDON
Läst format: Ljudbok
Uppläsare: Kerstin Andersson
GoodReads medelbetyg: 3.34
Boktipset förväntat betyg: 4.0
Betyg: 3.0
Handling
Mamma är bara lite trött handlar om flerbarnsmamman Minna som försöker jonglera karriär, familjeliv och alla de sociala krav som hon ställs för. Hon har ändå en känsla att inte räcka till. Tills hon en dag faller ihop, får diagnosen utmattningssyndrom och blir sjukskriven. Då hon börjar sin arbetsträning träffar hon Iris som har en helt annan inställning till livet och dess förväntningar. Trots deras olikheter blir de snart goda vänner.
Recension
Bokcirkelbok i Kulturkollo. Bok 16. En bok du tycker att alla borde läsa i Kaosutmaningen2017, med tanke på innehållet och att det är så vanligt med utbrändhet idag.
Mamma är bara lite trött beskriver en ganska vanlig hektisk vardag. En vardag som jag tror är ganska bekant för många. Minna rusar än hit, än dit för att hinna med alla vardagsbestyr, för att få ihop vardagspusslet som hon själv också kallar det. Barnen ska till och från förskolan, hon ska handla mat, jobba, tillreda middagen, lägga barnen osv. Och dessutom ska hon vara duktig och tillmötesgående på sitt jobb, hinna med fritidssysselsättningar med barnen, den egna yogan och hälsosam kost för att hålla sig smal och snygg. Hon försöker vara bra på allt.
Jag tycker bokens innehåll är ett viktigt ämne att ta upp. Dagens förväntningar på varje individ är förskräckligt hög. Man väntas inte bara vara bra på sitt toppjobb, man ska dessutom vara vältränad, se snygg ut, äta rätt, ha ett rikt socialt liv, vara en perfekt förälder, bo i ett alltid rent och städat hem, hinna med bakning, fredagsmys, middagsbjudningar. Kraven som ställs är ofattbart höga. Många behöver inse att de inte behöver vara allt detta på en och samma gång. Inte ens delvis faktiskt. Att det man ser på Facebook om andra människors liv är en minimal inblick av flera personer kombinerat. Att inte en person kan vara allt det här samtidigt. Att lära sig prioritera vad som är viktig för en själv. Och samtidigt att nöja sig med det livet man själv har, utan att hela tiden jämföra sig med andra.
Jag märker att jag har tänker att Minna inte ska behöva uppnå allas förväntningar hela tiden, men samtidigt blir jag förskräckligt irriterad på Minnas man Niklas. Han hjälper inte direkt Minna i vardagen och han behandlar henne väldigt illa. Inte att undra på att hon mår dåligt.
Boken är läsvärd och tankeväckande. Vad är viktigt i livet? Hur ska man prioritera sin tid? Hur ska man balansera vardagen för att hinna med det nödvändiga, men att inte tappa bort sig och ändå må bra?
Uppläsare är angenäm och passar väldigt bra för den här boken och dess innehåll.
